Älska vin
Vad är portvin och när ska vi dricka det?
Upptäck portvinets skönhet
Generellt sett dricker vi för lite portvin i Sverige, och det måste vi göra något åt! För många svenskar är portvin bara något som grävs fram den 24 December till Ris á la Maltan om man tycker att körsbärsvinet blir för surt. Portvinet ses även vid ostbordet, men på en månad som redan präglas av julluncher, glögg, mycket fet och söt mat är det stora ostbordet kanske inte det mest inbjudande eller efterfrågade när vi når julafton.
Som tur är går det att dricka portvin i många andra sammanhang, och det ska vi nog komma in på. Till att börja med kan det vara fördelaktigt att dyka ner i vad portvin faktiskt är. Kort sagt, portvin är ett rödvin tillsatt alkohol. Dvs. att portvinet är gjort på vanliga rödvinsdruvor, som kan, och även används för att göra rödvin.
Portugals rubin
Geografiskt kommer portvinet från norra Portugal i Dourodalen, och det kan per definition inte komma någon annanstans ifrån om det kallas portvin, precis som champagne bara kan komma från Champagne.
Sammantaget är portvin uppdelat i två typografier med ytterligare tre underkategorier samt några avstickare. När vi pratar om portvin talar vi i princip om ruby eller tawny. Ruby gäller för typerna vintage (årgång) eller late bottle vintage (LBV), medan tawny innehåller varianten colheita (skörd på portugisiska), och dessa finns även i vita och t.o.m. rosévarianter.
Rubyportvin är det portvin som kommer närmast vanligt rödvin. Om man är lite grov och generaliserande så kan ett rubyportvin beskrivas som ett väldigt fruktigt rödvin med hög alkohol (portviner är alltid runt 20% alkohol, plus/minus 0,5-1%). En ruby är, som namnet också antyder, mer rubinröd och mörk i glaset (https://www.wineandbarrels.se/shop/344-schott-zwiesel/4152-schott-zwiesel---siza---port-glass-6-st/), precis som röda viner.
En annan anledning till att ruby kan jämföras lite med rödvin är att vi pratar om minsta antal år av fatlagring (typiskt cirka 1,5 år med vintage) till skillnad från colheitas som kan ligga på fat i upp till tjugo år eller mer.
Stora skillnader i lagring
På grund av den korta fatlagringen är det också ruby som kan hålla sig kortast när de väl har öppnats. En LBV kan typiskt hålla sig i 2-3 veckor på kyl efter öppning, där det med en vintage handlar om att den ska drickas inom 24-48 timmar! Här är det viktigt att understryka att man inte blir sjuk av att dricka portvin som varit öppet länge, men vinet kommer att ha förlorat mycket av sin karaktär och smak efter kontakt med syre.
Men som med allt, så finns det ett undantag som bekräftar regeln. I det här fallet de LBV där det, som namnet antyder, väntas lite längre tid med att få vinet på flaska, dvs. den får lite längre fatlagring än en vintage. LBV kan ligga 4-6 år på fat, vilket ger dem en sötare och mindre fruktig stil.
Colheitas, å andra sidan, är en helt annan historia. Dessa portviner lagras alltid i minst sju år och ofta längre. Det kommer typiskt att stå på framsidan av flaskan att vinet skördats t.ex. 1995, men på baksidan av etiketten kommer det att stå att det t.ex. inte buteljerats förrän 2011. Det säger sig självt att så många år på fat påverkar vinet i hög grad. Typiskt kännetecknas colheitaviner av en mycket hög sötma och distinkta toner av choklad, vanilj, kola etc., men de kan givetvis variera i smak beroende på producent och årgång. I glaset kommer en colheita alltid att verka mer nötbrun än röd, vilket också beror på den långa fatlagringen. Dessutom kommer en colheita lätt att kunna hålla 2-3 månader eller mer efter att den öppnats.
Från ädelost till chokladdesserter
När det kommer till servering kommer en LBV att passa utmärkt till Ris á la Maltan, där en vintage klarar de flesta ostar men i synnerhet en stark och intensiv ädelost. Omvänt är en colheita det perfekta dessertvinet och gör sig särskilt bra till de kraftfulla, chokladbaserade desserterna. Dessutom står de alla såklart också utmärkt ensamma som en liten avec sist på kvällen. Temperaturmässigt ligger vi på 16-18 grader vad gäller servering, men mindre kan också göra det om vädret är varmt.
Portvin kommer som sagt även i vita resp. roséversioner, och dessa är tyvärr ännu mer förbisedda än "vanligt" portvin. Där ruby- och tawny-stilarna ofta kan verka för kraftfulla eller söta för att konsumeras under de varma månaderna, så kommer vitt och rosé verkligen till sin rätt här.
Som med vanliga vita viner och roséer görs de på vitvinsdruvor resp. rödvinsdruvor som har haft en kortare maceration (hudkontakt) och bör avnjutas vid kallare temperaturer än ruby och tawny. Du kan enkelt dra en vit- eller roséport direkt ur kylen och njuta av den vid 5-8 grader.
Det fräscha alternativet
Vitt portvin är fräschare i smaken, och sötman dämpas med syra och torrare, krispiga toner. Om vi har att göra med en vit colheita så är det en läcker balans mellan sötma och syra och toner av gräddkola, persika och aprikos som passar utmärkt till t ex crème brûlée eller mer fruktbaserade desserter.
Roséversionen blir mjukare och kombinerar sötman från portvinet med de syrliga jordgubbs- och tranbärsnoterna från rosén. Precis som med vanlig rosé behöver den här typen av portvin ingen följeslagare, men skulle du råka ha en skål färska jordgubbar liggandes så är det inte världens sämsta match!
Dessa två avstickarer är dessutom lämpliga till olika drinkar och cocktails. Du kan till exempel med stor framgång blanda roséportvin med tonic, isbitar och skalet av en citron för en perfekt sommaraperitif, precis som du kan fylla på dina vardagsbubblor med en liten skvätt torrt, vitt portvin.
Skål!